Logotype

Riskerar du att bli utbränd?

Publicerad i Kristianstadsjournalen november 2004

Just termen utbränd verkar ha kommit för att stanna, även om benämningar som utmattningssyndrom och utmattningsdepression används i debatten och i diagnostiken. Urtypen för en utbränd är en människa som brinner för sitt jobb, för sin familj, för andra människor. Hon eller han är bra på att ta hand om andra men dålig på att ta hand om sig själv. Om orsakerna till att människor håller på att stressa ihjäl sig ligger i tidsbristen, informationsflödet, samhällsomvandlingen, de slimmade och ständigt omorganiserade arbetsplatserna, kravet på tillgänglighet, överflödet av nya prylar, vår egen prestationsångest, eller något annat kan naturligtvis diskuteras och det gör vi på arbetsplatser, i talarstolar och i utredning efter utredning. Alla är överens om att något måste göras och snabbt. Frågan är bara vad? Och vem som ska betala?

Den stora ökningen av långtidssjukskrivningar kom 1997. Sedan har kurvan bara fortsatt att peka uppåt. Utbrändhet har blivit en folksjukdom. Utmattningsdepression eller utbrändhet anses av socialstyrelsen vara ett psykiskt depressivt tillstånd. Bland långtidssjukskrivna är det de psykiska sjukdomarna som ökat kraftigast under senare år. Särskilt dramatisk har ökningen varit bland kvinnor, där andelen långvarigt sjukskrivna för psykisk ohälsa ökat från 16 till 30 procent. Totalt står den psykiska ohälsan för minst 27 procent av de långvariga sjukskrivningarna.

Vi är skapade att klara stress om vi får tillräckligt med tid för återhämtning. Om balansen mellan stress och återhämtning inte fungerar under lång tid riskerar vi att bli kroppsligt eller själsligt sjuka. Långvarig stress innebär att kroppens stressorgan binjurarna går på högvarv för att ”hantera” stressen genom en ökad produktion av bl.a. stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. I tillstånd av kontinuerlig stress kan detta leda till att binjurarna och även andra organ mattas ut. Förmågan att hantera problem i vardagen minskar dramatiskt. Till slut tål man ingen stress alls, vilket kan leda till ett inre kristillstånd som vi kallar för utmattning eller utbrändhet.

Man blir inte utbränd för att man jobbar hårt några veckor, eller några månader. Möjligen blir man utmattad. Skillnaden är att en utmattad person som vilar blir pigg igen rätt fort. Det blir inte den som är utbränd. Graden av utbrändhet framgår av hur lång tid det tar att återhämta sig. Alltså hur väl man reagerar på vila. En person som är i riskzonen för att bli utbränd kan alltså vila sig frisk inom rimlig tid, medan en utbränd person kanske aldrig blir helt återställd. Vet du inte vilken kategori du tillhör, kan du fråga dig hur du brukar må efter att ha varit ledig en hel helg. Eller efter din senaste semester. Kände du dig utvilad efteråt eller var du lika trött som innan? Ju snabbare du kan vila dig pigg desto bättre är din prognos. En annan skillnad mellan utmattade och utbrända är att den utmattade fortfarande känner lust till livet medan den utbrände finner det mesta meningslöst och allt som ska göras känns som plikter, även det som normalt sett skulle ha inneburit glädje och fest. Han eller hon är tom känslomässigt och orkar inte engagera sig i någon eller något.

Vid en kollaps handlar den första tiden bara om att gå ner i varv och börja vara rädd om sig själv. Men efter ett tag orkar man lite mer och då har utbrända en tendens att dra igång en massa projekt och så mår de sämre igen. För aldrig kunde de väl tro att de skulle vara sjuka så länge. Nej, de är duktiga och de ska naturligtvis klara av att bli friska snabbt och effektivt. I själva verket tar det tid att komma igen. Lång tid, mycket längre tid än den drabbade någonsin kunde föreställa sig. Den största stötestenen är den utbrändas krav på sig själv. Man måste lära sig ta det lugnt, dra ner på ambitionerna, sätta gränser, säga nej till andra och tänka mer egoistiskt. Dessutom måste både kropp och själ komma i balans. Kroppen har levt under stor press under lång tid och kroppens återuppbyggande och reparerande krafter har fått stå tillbaka och individen är skör.

Det är viktigt att försöka finna lösningar som är handfasta och begripliga. Lära sig metoder för mental avslappning och få verktyg för att förstå och styra sitt eget liv. Stressen kommer alltid att finnas i våra liv, det är ingen sjukdom, däremot är vi tvungna att lära oss att hantera den på ett vettigt sätt.

Jag har specialiserat mig inom personlig utveckling och stresshantering. Individuellt arbetar jag med Integrerad Tankefältsträning som är en metod för att behandla den negativa stressens grundorsaker. Med denna metod behandlar jag också rädslor och prestationsångest, dessa negativa tankemönster har indirekt en stor påverkan på vårt välbefinnande. Med denna metod får du själv verktyg (ett schema) för att påverka din egen känsla i olika situationer där du tidigare inte mått så bra. När vi frigörs från stress och rädslor känner vi oss lugna och harmoniska vilket är kroppens normala grundtillstånd.

Jag arbetar med mental träning i grupp, enligt Lars-Eric Uneståhls koncept, där du lär dig bygga upp din självkänsla och få en positiv grundinställning till dig själv.

Jag arbetar förebyggande med livsstilsfrågor, för att inspirera och motivera till ett positivt förändringsarbete, genom föreläsningar och utbildningar på företag.

Ingela Broberg

Hälsocenter Ingela Broberg
Södra Kaserngatan 7
291 31 Kristianstad
Telefontid 8.00 - 9.00
044-20 97 90
[email protected]
Innehåll & upphosrätt: [email protected] © 2007, 2008, 2009, 2010
Hemsideproduktion: eTM - Eggertsen Teknik & Media.